Hur blir hjärnan bättre av läsning?

När vi lär oss läsa förändras vår hjärna i grunden. Det blir inte bara lättare att förstå abstrakta bilder, vi får också bättre korttidsminne för olika ljud. Det sker genom att hjärnan återanvänder gamla nätverk av hjärnceller.

När du läser den här texten registrerar sinnescellerna i ögat de olika tecknen. Bilden formas om till elektriska impulser som skickas vidare i ett nätverk av nervceller i olika delar av hjärnan. På så sätt förvandlas de grafiska formerna på pappret till information som vi kan förstå. Ett område mellan nackloben och tinningloben i den vänstra hjärnhalvan är enligt en teori särskilt viktigt för vår läsförmåga: det centimeterstora ordformsområdet. Här identifieras bokstäverna, en funktion som är avgörande för att vi ska kunna läsa flytande. 


Med hjälp av modern bildteknik har forskare visat att aktiviteten i ordformsområdet ökar när vi tittar på ord eller bokstavskombinationer. Det spelar ingen roll om texten är skriven på svenska, japanska eller hebreiska. Alla språk ger avtryck på samma ställe i hjärnan.



Alfabetet har bara några årtusenden bakom sig, ändå finns alltså ett område i hjärnan som är särskilt anpassat för läsning. Evolutionen har knappats hunnit förändra våra gener och vår hjärna på så kort tid, menar den franske neuroforskaren Stanislas Dehaene som är professor vid Collège de France.
Han är en av flera neuroforskare som visar att när hjärnan ställs inför en helt ny kognitiv funktion – som att läsa – återanvänder den nätverk av hjärnceller som har haft andra uppgifter. Ordformsområdet är ett sådant exempel på hur en ny färdighet förändrar hjärnan.
– Hjärnan omformas troligen på samma sätt när vi lär oss matematik eller att spela ett nytt instrument. Det är så hjärnan specialiserar sig redan hos barn, säger Torkel Klingberg, som är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska institutet.